Könsminoriteternas erfarenheter av högskoleidrotten måste förbättras

Sammanfattning:

• Enligt Studentbarometern har könsminoriteter sämre erfarenheter av högskolans idrottsmöjligheter än andra.
• Könsindelade utrymmen och instruktörernas attityder kan bidra till de dåliga erfarenheterna.
• Erfarenheten kan förbättras genom att utbilda instruktörer och tillhandahålla lokallösningar för vilka man kan anlita expertstöd.

Studerandenas erfarenheter av idrottsmöjligheter vid högskolorna undersöktes genom enkäten Studentbarometern i början av 2022 (Otus). Studerandena fick svara på hur nöjda de är med idrottsmöjligheterna och hur de skulle förbättra dem. Köns- och sexuella minoriteters erfarenheter har granskats med hjälp av två bakgrundsvariabler, kön och minoritetsstatus.

Att tillhöra en sexuell och könsmässig minoritetsgrupp, som behandlas som en grupp i enkäten, verkar inte ha något samband med hur nöjda de studerande är med högskolans idrottsmöjligheter. 38 procent av den här gruppen är nöjda eller mycket nöjda, vilket motsvarar genomsnittet för alla svarande. Däremot är 42 procent av gruppen missnöjda (40 procent av alla). Resten förhåller sig neutralt.

Ett större samband med missnöje har funktionsvariation, utseende (exempelvis hudfärg eller klädsel), inlärningssvårigheter och etnisk bakgrund. Det verkar finnas utrymme för förbättring i fråga om kommunikation om idrottstjänster och utbildning av instruktörer, med början i fler- och klarspråkighet.

Problem med onödig könsuppdelning

Den tydligaste skillnaden finns mellan könen. Enkäten gav alternativen kvinna, man, annat och ”vill inte svara”. Mer än hälften av dem som valde alternativet annat, 57 procent, är missnöjda eller mycket missnöjda med högskolans idrottsmöjligheter. Bland dem som valde alternativet man eller kvinna ligger missnöjet på mellan 37 och 42 procent.

Mer än hälften av dem som valde alternativet annat, 57 procent, är missnöjda eller mycket missnöjda med högskolans idrottsmöjligheter.

Vad orsakar missnöje för personer från könsminoriteter i fråga om idrottstjänster? I ett tidigare lärdomsprov om temat framträder åtminstone könsindelning av utrymmen samt instruktörernas attityder. Omklädningsrum som är avsedda uteslutande för män och kvinnor kan orsaka stress när man funderar på vilka faciliteter som är säkra att använda. Osäkerhet om lämpliga faciliteter kan hindra en studerande från att alls bekanta sig med idrottstjänster.

Idrottsvetenskapliga sällskapet i Finland ger ett viktigt perspektiv på ämnet i sitt blogginlägg: Simkunnighet är en viktig medborgerlig färdighet som bör vara lätt för alla att lära sig. Samtidigt kan besvär att klä av sig och tvätta sig inför andra hindra icke-binära elever från att delta i skolans simundervisning, och en livsviktig färdighet kan gå förlorad. Samma iakttagelse kan också utvidgas till högskolevärlden, där det är viktigt att lära sig hur man utvecklar och upprätthåller studieförmågan genom exempelvis fysisk aktivitet.

Inom handledd idrott kan problemet vara felköning och onödigt uppmärksammande av kön. Om instruktören tilltalar deltagarna allmänt som män och kvinnor blir de andra automatiskt felkönade. Men det finns många andra faktorer som påverkar den fysiska prestationsförmågan än de genomsnittliga kvinnliga och manliga egenskaperna. I materialet i det nämnda lärdomsprovet önskar sig många tjänster för könsminoriteter, men det anses också viktigt att instruktörerna talar på ett könsneutralt sätt.

Utbildning och lokalplanering som lösning

Hur kan könsminoriteternas erfarenheter av högskoleidrotten förbättras? Ett sätt är att utbilda idrottsinstruktörer och annan personal att bli mer genussensitiva. Redan genom att bekanta sig med regnbågsordlistan som Seta sammanställt kan man bättre förstå könsmångfald. På basis av Studerandebarometern behövs utbildning i likabehandling även för att ta hänsyn till andra minoriteter.

Idrottstjänsternas faciliteter kan förbättras genom att öka möjligheten till privat omklädning och tvätt samt genom att tillhandahålla könsneutrala faciliteter för alla.

Idrottstjänsternas faciliteter kan förbättras genom att öka möjligheten till privat omklädning och tvätt samt genom att tillhandahålla könsneutrala faciliteter för alla. Redan en unisextoalett kan vara en lättnad för en kund som kan byta kläder där, enligt Ave Valojääs och Kajo Raunis handbok Sukupuolivähemmistöt liikuntapalveluissa (på finska). Läs handboken för att få fler tips!

I sommar firas Pride-månaden för att uppmärksamma sexuella minoriteter och könsminoriteter samt deras arbete för lika rättigheter. Det här arbetet bör också göras inom högskoleidrotten under hela året.