Ekonomiplan på medellång sikt 2021-2023

Publicerat:

Hjälper till med den årliga budgeten och styr allokeringen av de ekonomiska resurserna.

Allmänt

Denna ekonomiplan på medellång sikt fastställer de ekonomiska riktlinjerna för Studerandenas Idrottsförbund (OLL) för perioden 2021–2023. Syftet med dokumentet är att underlätta den ekonomiska planeringen för de kommande åren och att ge medlemmarna en möjlighet att påverka förbundets ekonomi på medellång sikt. Samtidigt förbereder sig förbundet på ekonomiska risker.

Utveckling av intäkter

OLL:s intäkter består av det verksamhetsunderstöd till idrottsorganisationer som Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) delar ut från avkastningen från penningspelsverksamheten, av projektfinansiering för UKM:s finansiering för projekt för att främja en rörlig livsstil samt av OLL:s egenfinansieringsandel. Egenfinansieringsandelen består av medlemsavgifter, avkastning från investeringar, företagssamarbete samt intäkter från OLL:s sektorer, vilka till största del utgörs av deltagaravgifter för de utbildningar och andra evenemang som sektorerna ordnar.

Allmänt understöd

Penningspelsverksamhetens avkastning fördelas i enlighet med den lag om fördelningen som riksdagen godkänt: konst (38,5 %), idrott och fysisk fostran (25 %), vetenskap (17,5 %), ungdomsarbete (9 %) samt en del som ministeriet fritt kan överväga hur den används (10 %). Utifrån uppgifterna från 2020 är ingen ändring av fördelningslagen på gång, men UKM håller på att förnya grunderna för hur verksamhetsunderstöden för idrottsorganisationer delas ut, och vi vet inte ännu hur det här kommer att påverka verksamhetsunderstödet till OLL.

Statsbidraget grundar sig på verksamhetens kvalitet och bredd bland den egna målgruppen. Situationen just nu (augusti 2020) är att OLL uppfyller de förnyade kriterierna för verksamheten på alla delområden som mäts. Dessutom uppfyller OLL:s verksamhet alla ansvarsfullhetskriterier.

OLL:s understöd har hållits på väldigt samma nivå under de senaste åren (se figur 1). Från och med 2017 har OLL:s allmänna understöd varit 320 000 euro. År 2016 var det allmänna understödet 300 000 euro.

-
Figur 1. Allmänna understödet 2016‒2020.

Under de kommande tre åren förväntas ändringar på det allmänna understödet då penningspelsverksamhetens avkastning minskar. I början av året före covid-19-epidemin uppskattades det att penningspelsverksamhetens avkastning skulle sjunka med 5–20 % under de kommande åren.

Det kan betyda en direkt sänkning om 5–20 % på OLL:s allmänna understöd under de kommande åren. I statens budgetmangling i september 2020 fattades beslutet att minskningen i avkastningen från penningspel ska kompenseras till organisationerna i sin helhet 2021 och delvis 2022.

Projektfinansiering

För närvarande finansieras en av förbundets fastanställda helt med projektfinansiering. Det innebär att förbundet även framöver behöver hitta projekt med särskild finansiering så att verksamheten ska kunna hållas på nuvarande nivå. På längre sikt är det ändå varken vettigt eller tryggt att vara beroende av projektfinansiering. Därför är det viktigt att förbundet lyckas stabilisera sin ekonomi så att endast projektanställda framöver finansieras av projektfinansiering.

Det lönar sig inte att finansiera grundläggande verksamhet som är likadan från år till år med projektstöd. Den permanenta grundläggande verksamheten borde finansieras till exempel med det allmänna understödet och medlemsavgifterna. Genom projektstödet kan vi få projektfinansiering för ett särskilt ändamål. I princip pågår projekten i högst tre år, så med hjälp av dem kan vi utvidga vår verksamhet på kort sikt.

Undervisnings- och kulturministeriet har meddelat att en organisation endast kan ha ett pågående projekt för främjande av en motionsinriktad livsstil samtidigt. Den här ekonomiplanen utgår från bedömningen att det pågår ett UKM-finansierat projekt per år under perioden 2021–2023. Arbetsbördan för de anställda är för närvarande så hög att andra nya projekt skulle kräva att vi anställde fler.

Projektfinansieringen som OLL beviljas har varierat mycket under de senaste åren, och därför är det svårt att förutsäga hur stor projektfinansieringen kommer att vara under kommande år. Liksom det allmänna understödet delas också projektstödet ut genom UKM från avkastningen från penningspelsverksamheten. Det förväntas också att projektstöden kommer att minska under kommande år.

I figur 2 anges projektstöden för främjande av en motionsinriktad livsstil som OLL beviljats 2016–2020: 39 000 euro år 2016, 40 000 euro år 2018, 30 000 euro år 2018, 15 000 euro år 2019 och 65 000 euro år 2020.

-
Figur 2. Projektstöd 2016‒2020.

Medlemsantal

OLL:s medlemmar är fjorton studerandekårer, elva studentkårer, Kadetternas kamratförening Kadettitoverikunta och Tahkon talli Förbundets medlemsantal är 152 000 studerande. Förutom ordinarie medlemmar har OLL också fyra högskolors idrottsväsen som samarbetsmedlemmar.

Under 2015–2020 har OLL:s medlemsantal sjunkit i och med att Finlands studentkårers förbund FSF och Finlands studerandekårers förbund SAMOK trädde ut ur OLL (FSF år 2015, SAMOK år 2018). Efter att utträdena trädde i kraft har 79 procent av studentkårerna och 58 procent av studerandekårerna gått med i OLL igen.

Det är mycket svårt att förutspå medlemsantalet för kommande år, eftersom i synnerhet studerandekårernas medlemsantal varierar. I figur 3 anges OLL:s medlemsantal och medlemsavgifternas utveckling under perioden 2016–2020. År 2016 var OLL:s medlemsantal 177 000 och inflödet av medlemsavgifter var 91 898 euro, år 2017 var medlemsantalet 180 000 och inflödet av medlemsavgifter var 94 872 euro. År 2018 var medlemsantalet 182 000 och inflödet av medlemsavgifter var 91 676 euro, år 2019 var medlemsantalet 159 000 och inflödet av medlemsavgifter var 82 802 euro. År 2020 var medlemsantalet 152 000 och inflödet av medlemsavgifter var 94 000 euro.

-
Figur 3. Inflöde av medlemsavgifter och medlemsantal 2016–2020

För tillfället är OLL:s medlemsavgift för ordinarie medlemmar 0,60 euro per medlem i en medlemsorganisation per år. Medlemsavgiften är minst 200 euro. Medlemsavgiften för samarbetsmedlemmar är 500 euro.

Medlemsavgiften höjdes med 0,10 euro för 2020. Före den här höjningen var medlemsavgiften 0,50 euro per medlem i en medlemsorganisation per år under åren 2016–2019. För 2016 höjdes medlemsavgiften med 0,10 euro.

Annat

OLL:s investeringar (40 000 €) är investerade i en lågriskfond, och för tillfället kan vi inte förvänta oss en stor årlig avkastning från investeringarna. I framtiden kan investeringskapitalet höjas lite varje år.

För företagssamarbetets del är de mest sannolika möjligheterna till ökad vinst att produktifiera och sälja tjänsterna som OLL producerar (till exempel motionstutorverksamhet) till företagsvärlden eller att få en nationell samarbetspartner för studerandenas FM-tävlingar (SFM).

På grund av de anställdas existerande arbetsmängd är det svårt att genomföra de ovannämnda åtgärderna utan att vi skär ner på den nuvarande verksamheten eller anställer ny arbetskraft med hjälp av tilläggsfinansiering. Inom företagssamarbetet är det mest sannolika alternativet att hitta en nationell SFM-tävlingssponsor, men i det här skedet är det ännu omöjligt att uppskatta dess inverkan på förbundets ekonomi.

Kostnadsutveckling

OLL:s kostnader består mest av personalkostnader och övriga verksamhetskostnader.

Personalkostnader

Just nu har OLL fem heltidsanställda: generalsekreteraren, en specialsakkunnig inom högskoleidrott, en sakkunnig inom högskoleidrott, en sakkunnig inom kommunikation samt en koordinator för evenemang och utbildning.

Förbundet följer idrottsorganisationernas kollektivavtal, enligt vilket lönerna höjts med cirka 1–2,5 procent per år under de senaste åren. Förbundets anställdas löner följer ett lönesystem i enlighet med kollektivavtalet som består av grundlön, erfarenhetsdel, färdighetsdel och ansvarsdel.

Förbundet har frusit lönerna för sina anställda under 2020, med undantag av höjningarna som fastställs i kollektivavtalet, för att balansera förbundets ekonomi. Under 2019 permitterades förbundets alla anställda för en månad för att balansera ekonomin. Vi kan anta att personalkostnaderna i framtiden kommer att stiga med cirka 2 procent per år på grund av de generella lönehöjningarna.

I figur 4 visas förbundets personalkostnader under perioden 2016–2020. Kostnaderna har stigit i jämn takt med undantag av 2019, då förbundets anställda och arbetsutskottet permitterades under en månad. Personalkostnaderna var 210 146 euro år 2016, 235 875 euro år 2017, 253 609 euro år 2018, 242 134 euro år 2019 och 274 500 euro år 2020. Siffrorna för 2016–2019 kommer från boksluten och siffrorna för 2020 baserar sig på den reella budgeten som godkänts av styrelsen.

-
Figur 4. Personalkostnader 2016‒2020.

Personalen är förbundets största utgift, och personalkostnadernas andel av alla kostnader är cirka hälften. I figur 5 syns personalkostnaderna i förhållande till de övriga kostnaderna. Ett extra årsverke höjer också verksamhetens övriga kostnader med knappt 10 000 euro. I figur 5 kombineras siffrorna från figur 4 och 6.

-
Figur 5. Personalkostnader och övriga kostnader 2016–2020.

Övriga verksamhetskostnader

Hur kostnaderna för verksamheten utvecklas påverkas väldigt mycket av vilka mål medlemmarna sätter upp för förbundets verksamhet samt av vilken art projekten med skild finansiering är. Den här uppskattningen av hur kostnaderna utvecklas utgår ifrån att befintlig verksamhet inom idrottspolitik, utbildning och medlemsservice, idrottsevenemang, kommunikation, föreningsverksamhet och förvaltning fortsätter.

År 2019 skar vi betydligt ner på förbundets kostnader för att balansera förbundets ekonomi. I nedskärningarna syns i synnerhet projektet för att främja en motionsinriktad livsstil, vars verksamhet vi skar ner på i förhållande till det understöd som förbundet beviljades. För 2020 ansökte och beviljades vi ett betydligt större projektstöd än 2019, vilket syns i ökade kostnader.

I figur 6 visas förbundets verksamhetskostnader under perioden 2016–2020. Verksamhetskostnaderna var 206 756 euro år 2016, 236 491 euro år 2017, 272 565 euro år 2018, 214 244 euro år 2019 och 240 050 euro år 2020. Siffrorna för 2016–2019 kommer från boksluten och siffrorna för 2020 baserar sig på den reella budgeten som godkänts av styrelsen.

-
Figur 6. Övriga verksamhetskostnader 2016‒2020.

OLL:s ekonomiska risker

Den största risken för förbundets ekonomi under kommande år är att understöden som UKM delar ut minskar. Det allmänna understödets uppskattade minskning på 5‒20 procent motsvarar 16 000‒64 000 euro. I värsta fall kan covid-19-epidemin sänka understöden ytterligare. För 2021 kompenseras minskningen i avkastningen från penningspel till organisationerna i sin helhet och för 2022 kompenseras den delvis.

Lägre avkastning från penningspel och reformen av understödssystemet gör det omöjligt att förutse nivån på OLL:s understöd under de tre följande åren.

Understöden beviljas årligen och besluten kommer vanligtvis i februari–mars, då verksamhetsåret redan är i gång.

Det är möjligt att medlemsantalen kommer att variera i synnerhet vid studerandekårerna. En eventuell minskning i medlemsantalet kompenseras av en ökning på cirka 10 000 nybörjarplatser i högskolorna 2020–2022.

Övriga risker är eventuella överraskande utgifter som gäller fastigheten på Lappbrinken 2 samt beroende av och ändringar i projektfinansieringen.

OLL:s ekonomi under kommande år

I följande tabeller uppskattas OLL:s kostnader och utgifter under de tre följande åren. Även om OLL:s ekonomiska grundpelare (allmänt understöd, projekt, medlemsantal) förblir desamma kommer det ändå att behövas balanserande åtgärder under de kommande åren. I tabell 1 presenteras OLL:s ekonomis kostnadsstruktur ifall det inte blir några större förändringar.

Reell budget 2020

Budget 2021

Budget 2022

Budget 2023

Intäkter

Allmänt understöd

320 000,00

320 000,00

320 000,00

320 000,00

Projektstöd

65 000,00

50 000,00

50 000,00

50 000,00

Intäkter från medlemsavgifter

94 000,00

94 000,00

94 000,00

94 000,00

Deltagaravgifter

34 900,00

32 500,00

32 500,00

32 500,00

Intäkter totalt

513 900,00

496 500,00

496 500,00

496 500,00

Kostnader

Personalkostnader

-274 500,00

-282 735,00

-291 217,05

-299 953,56

Verksamhetskostnader

-240 050,00

-227 850,00

-229 550,00

-229 550,00

Kostnader totalt

-514 550,00

-510 585,00

-520 767,05

-529 503,56

Resultat

-650,00

-14 085,00

-24 267,05

-33 003,56

Tabell 1: Budget om intäkterna hålls på nuvarande nivå.

I tabell 2 beskrivs OLL:s ekonomis kostnadsstruktur om det allmänna understödet sjunker med 5 procent per år från och med 2022.

Reell budget 2020

Budget 2021

Budget 2022

Budget 2023

Inkomster

Allmänt understöd

320 000,00

320 000,00

304 000,00

288 800,00

Projektstöd

65 000,00

50 000,00

50 000,00

50 000,00

Intäkter från medlemsavgifter

94 000,00

94 000,00

94 000,00

94 000,00

Deltagaravgifter

34 900,00

32 500,00

32 500,00

32 500,00

Intäkter totalt

513 900,00

496 500, 00

480 500,00

465 300,00

Kostnader

Personalkostnader

-274 500,00

-282 735,00

-291 217,05

-299 953,56

Verksamhetskostnader

-240 050,00

-227 850,00

-229 550,00

-229 550,00

Kostnader totalt

-514 550,00

-510 585,00

-520 767,05

-529 503,56

Resultat

-650,00

-14 085,00

-40 267,05

-64 203,56

Tabell 2: Budget om det allmänna understödet sjunker med 5 procent per år.

Balansering av OLL:s ekonomi

Åtgärder som föreslås

Nedskärning av kostnader

Efter de ekonomiska problemen 2018 har vi skurit ner så mycket på förbundets kostnader att situationen inte är hållbar på lång sikt. År 2019 gjordes förbundets kostnadsstruktur lättare genom att till exempel skära ner på antalet resor och kontorsrum samt på kansliets möteskostnader. Eftersom personalkostnaderna är förbundets största utgift är en nedskärning av personalkostnaderna det vettigaste sättet att balansera förbundets ekonomi i denna situation.

Om vi tvingas skära ner på antalet årsverken är det viktigt att först avsluta eller skära ner på något av verksamhetens delområden så att förbundets verksamhet ska vara hållbar på lång sikt. I enlighet med strategin ska förbundets verksamhet i fortsättningen fokusera på att stöda lokala aktörer i att främja en motionsinriktad livsstil, nationell och internationell intressebevakning, utveckling av kommunikationen, samarbetet med medlemsorganisationerna och att stabilisera förbundets verksamhet. De anställdas arbetsbeskrivningar justeras enligt behov.

Först bör vi skära ner på sådant som ligger utanför förbundets grundläggande uppgift, alltså att främja studerandenas välbefinnande och idrottskultur. Bortvalen ska basera sig på verksamhetens effektivitetsbedömning och effektkedja (Sitra 2018) så att resurserna allokeras för att åstadkomma en så stor helhetseffekt som möjligt.

I följande tabell anges ett exempel på ett eventuellt behov att skära ner på årsverken om finansieringen hålls på samma nivå eller minskar under de tre följande åren.

Minskad finansiering i förhållande till 2020 års nivå om kostnaderna hålls på samma nivå

Eventuellt nedskärningsbehov

Finansieringen hålls på samma nivå

Behov att skära ner minst 0,5 årsverken under ekonomiplanen på medellång sikt

-5 %

0,5 årsverken

-10 %

ett årsverke

-20 %

1,5 årsverken

-30 %

2–2,5 årsverken

I första hand frågar vi alla anställda om deras villighet att arbeta deltid. För dem som arbetar under projektfinansiering ska anställningsförhållandet omvandlas till tidsbundet och kopplas till projektets längd. På kort sikt kan vi skära ner på kostnader genom permitteringar. Det sista alternativet är att använda fondbesparingarna.

Inkomstanskaffning

På lång sikt är det viktigt att öka intäkterna så att vi ska kunna upprätthålla verksamhetens kvalitet. Under strategiperioden kan vi höja intäkterna på följande sätt:

  • Ansöka om projektstöd från EU
  • Ansöka om andra understöd (t.ex. från Social- och hälsovårdsministeriet)
  • Höja deltagaravgifterna (förbundsmötet, sektorträffarna, Studerandenas FM-tävlingar)
  • Företagssamarbete
  • Höja medlemsavgiften med 0,2 euro (0,6 € → 0,8 €)