Brist på välbefinnande som beror på coronan åtgärdas genom motion

Distansstudier påtvingade av coronarestriktionerna utsätter studerande lätt för koncentrationssvårigheter, smärtor i kroppen och ensamhet. Redan före coronan satt högskolestuderande närmare 11 timmar dagligen. I ljuset av dessa fakta är högskoleidrotten en nödvändig stöttepelare för studerandenas och personalens välbefinnande nu i slutskedet av coronan och när studierna återgår till campus.

Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har uppmuntrat högskolornas ledning att arbeta hårdare för studerandes välbefinnande under undantagsförhållanden. Enligt Saarikko blir alltför många studerande ensamma i den exceptionella situationen och det behövs omedelbart stöd från högskolorna för att rätta till detta.

Motionens inverkan på orken, inlärningsförmågan och den sociala gemenskapen är en mycket viktig del av välbefinnandet under och efter undantagsförhållandena. Coronarestriktionerna har tvingat studerande att sitta och studera ensam hemma varje dag. Ett sådant studiesätt utsätter studerande lätt för koncentrationssvårigheter, smärtor i kroppen och ensamhet.

Lyckligtvis har högskolorna också blivit kreativa: till exempel har lärare genom aktiv undervisning fått in mer rörelse, energi och växelverkan i språkundervisningen. Lärarna har också i större utsträckning varit intresserade av att göra undervisningen mer aktiv, vilket resulterat i att OLL och lärarna tillsammans skapade videon och webbplatsen Rörelse jagar bort Smärte för lärarna och högskolesamfunden.

Vi ska hålla fast vid fysiskt aktiva studiedagar nu när återgång till campus förbereds. Vikten av motion för hälsan, inlärningen och samhörighetskänslan kommer inte att försvinna någonstans. Före coronan satt högskolestuderande i genomsnitt över 10 timmar varje dag och bara en tredjedel av dem uppfyllde motionsrekommendationer (SHVS 2016, OLL 2018).

Studerande känner också själva problemet i kroppen, men ofta är individen maktlös inför passiverande strukturer:

”Här är det mycket svårt (att bryta stillasittandet), speciellt på föreläsningar, då du inte kan stå i föreläsningssalar eftersom de nu är sådana.”

Det är också svårt att ensam kämpa för att ändra attityder:

”Folk skulle säkert titta på dig lite så där att ’vad gör den där killen där’ (om att stå på föreläsningarna).”

(Citat: Leppänen 2016.)

När individen får se de skrämmande effekterna av brist på fysisk inaktivitet utan några möjligheter att rätta till situationen, är okunnighet verkligen salighet.

Numera vet vi att fysisk aktivitet inte bara ger hälsofördelar utan att den också har gynnsamma effekter på inlärningen. Rörelse under studiedagar stimulerar cirkulationen i hjärnan och förbättrar därmed omedelbart centrala kognitiva funktioner, såsom koncentration och minnesfunktion. Det har konstaterats att regelbunden uthållighetsträning på fritiden ökar storleken på hippocampus på lång sikt. Hippocampus är den del av hjärnan som är nödvändig för inlärningen. (Kantomaa m.fl. 2018.)

Det ligger i hela högskolegemenskapens intresse att ha så välmående och läraktiga studerande som möjligt. Konkreta åtgärder för att trygga detta är till exempel att registrera högskolan gratis i Undervisnings- och kulturministeriets program Studier i rörelse och att bekanta sig med OLL:s tjänster inom Högskolan i rörelse. Det är lätt att börja med dem i dag!

För att åtgärda den brist på välbefinnande som coronarestriktionerna orsakat behöver högskolorna vidta åtgärder inom flera olika områden. Högskolorna utbildar ny arbetskraft för att svara på framtidens största utmaningar som en del av högskolelagarnas uppgifter i fråga om bildning och verksamhetens genomslagskraft i samhället. Tänk om arbetsförmågan förloras eller hotas allvarligt redan innan personen börjar arbeta. När högskolorna försummar högskolegemenskapens arbete för välbefinnande, ökar verksamhetens genomslagskraft i samhället till toppklass, men på ett mycket förödande sätt och med långtgående konsekvenser. Därför måste högskolorna i och med återgång till campus säkerställa att högskoleidrotten fortsätter och säkerställa förutsättningarna för den åtminstone till nivån före coronan.

Följande källor har använts i artikeln:

Kantomaa, M., Syväoja, H., Sneck, S., Jaakkola, T., Pyhältö, K. & Tammelin, T. 2018. Koulupäivän aikainen liikunta ja oppiminen: tilannekatsaus tammikuu 2018 (katsaus). Helsinki: Opetushallitus. Tillgänglig via: KOULUPÄIVÄN AIKAINEN LIIKUNTA JA OPPIMINEN (på finska).

Leppänen, A. 2016. “Pitäis liikkua enemmän” – kvalitatiivinen esitutkimus vähän liikkuvien korkeakouluopiskelijoiden suhteesta liikuntaan. Helsinki: Opiskelijoiden Liikuntaliitto. Sammandraget finns tillgängligt via: REKOMMENDATIONER 2018 ss. 107–119 (på finska).

OLL. 2018. Rekommendationerna för högskoleidrott 2018. Tillgänglig via: REKOMMENDATIONER 2018 s. 52 (på finska, sammanfattning på svenska).

SHVS. 2016. Hälsoundersökning av högskolestuderande 2016. Tillgänglig via: HÄLSOUNDERSÖKNING AV HÖGSKOLESTUDERANDE 2016 s. 50 (på finska, sammandrag på svenska).

Du kanske också är intresserad av

  • Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp

    Publicerat:

    Det talas mycket om barn och ungdomars motion och jämlika möjligheter till hobbyer. Hur vissa sporter är dyra att utöva, men att motion är viktigt för utvecklingen, sociala relationer och till och med hälsan. När vi har fixat deras saker så gott det går, hoppar vi ett antal årtionden framåt och tar itu med de äldres motionsmöjligheter. Det är sant att motion är en viktig faktor i att stödja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Vi måste se till att de har en möjlighet att träna på gym tryggt, att det finns motionsspår i deras närhet och att stadens idrottstjänster ordnar guidade pensionärsgrupper.

    Läs mer om artikeln: Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp

  • Markus Halonen: Att sprida kunskap är centralt i att främja fysisk aktivitet 

    Publicerat:

    Målet att öka fysisk aktivitet i högskolekulturen är invecklat, och det lönar sig att se på målgruppen ur olika synvinklar för att nå det. Naturligtvis är det viktigt att påminna om den nytta som motion har och de skador som fysisk inaktivitet orsakar, men vi behöver också mer detaljerad information när vi vill förädla det nya vi lär till verksamhet som ökar fysisk aktivitet. I augusti 2020 ordnade projektet Tikissä työelämään en serie på tre webbseminarier som granskade nyttorna med motion och idrott, men även eventuella skador, bland annat vad gäller hjärnhälsa och den nya motionsrekommendationen.

    Läs mer om artikeln: Markus Halonen: Att sprida kunskap är centralt i att främja fysisk aktivitet 

  • Svenskspråkigt seminarium inom projektet Studier i rörelse 27.11.2020

    Publicerat:

    Projektet Studier i rörelse är fortsättningen på Skolan i rörelse och riktar sig till andra stadiets skolor, dvs gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och universitet.

    Läs mer om artikeln: Svenskspråkigt seminarium inom projektet Studier i rörelse 27.11.2020