OLL kommenterar hälsoundersökningens resultat – i lösningarna betonas motion, gemenskap och varierade livssituationer

Enkäten som genomfördes ifjol visar att studerandena behöver snabbt tillgängligt och långvarigt stöd för sitt välbefinnande. Var tredje högskolestuderande lider av psykisk belastning. Av 30–34-åriga studerande upplevde en fjärdedel känslor av ensamhet, och nästan hälften av dem upplevde att de inte tillhör sin studiegrupp. Dessutom var risken att insjukna i ätstörningar 26 procent för studerande kvinnor, och en tredjedel av studerandena använde för mycket alkohol.

Fler än hälften av studerandena rör på sig för lite med tanke på hälsorekommendationerna för motion. Å andra sidan kan redan lite motion hjälpa med att återhämta sig, och det förekom mindre depressions- och ångestsymtom bland dem som motionerar regelbundet.

”Långa föreläsningar och de självständiga studierna som ökat under sista tiden kräver att man fäster alltmer uppmärksamhet vid rörelse i studierna och att ta paus under studierna."

”Förutom mångsidiga högskoleidrottstjänster behövs också rörelse i studierna, eftersom de negativa effekterna av för mycket stillasittande inte kan kompenseras endast genom att öka mängden motion. De nya nationella rekommendationerna för högskoleidrotten betonar en ökad fysisk aktivitet i hela högskolemiljön, pauser från stillasittandet och minskat sittande”, kommenterar OLL:s vice ordförande Tekla Hahl under webbinariet Tuloksista tekoihin (Från resultat till handlingar) som ordnades den 14 mars.

”Långa föreläsningar och de självständiga studierna som ökat under sista tiden kräver att man fäster alltmer uppmärksamhet vid rörelse i studierna och att ta paus under studierna. Högskolegemenskapen kan påverka studerandens psykiska välbefinnande genom att delta i högskolan i rörelse-verksamheten och utveckla den inom den egna verksamheten.”

”Högskolan i rörelse betyder vardagliga saker: att ta en paus under en lång föreläsning och inte försöka spara tid. Teknologi kan också hjälpa med att röra på sig under studierna”, sa Hahl.

Av studerandena som deltog i studien hade nästan hälften upplevt utmattning i studierna. Tecken på detta är cynism, heltäckande trötthet och minskat engagemang i studierna. Studerandevårdens studiepsykologer och studerandehälsovårdens mentalvårdstjänster har haft långa köer så gott som under hela coronapandemin. Enligt KOTT-studien upplever studerandena att tillgången till mentalvårdstjänster är otillräcklig.

”Känslor av gemenskap har en inverkan på det psykiska välbefinnandet. Det behövs mångsidiga evenemang för hela högskolegemenskapen, också utan alkoholkulturens starka påverkan."

”Det bästa sättet att främja studieförmågan är att stödja studerandenas resurser och göra det möjligt för dem att utveckla sig själva på mångsidiga sätt. Högskolestuderandenas individuella livssituation utgörs förutom studierna också av andra faktorer, såsom ålder, hälsotillstånd, familj, arbete, frivilligverksamhet och hobbyer”, kommenterade Hahl.

”Känslor av gemenskap har en inverkan på det psykiska välbefinnandet. Det behövs mångsidiga evenemang för hela högskolegemenskapen, också utan alkoholkulturens starka påverkan.

Genom Hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT) samlar man regelbundet in information om studerandenas heltäckande välbefinnande, studieförmåga och stödbehov. I 2021 års KOTT-undersökning utreddes också coronapandemins inverkan på studerandenas välbefinnande. THL genomförde undersökningen i samarbete med FPA för målgruppen 18–34-åriga grundexamensstuderande.