Välfärdsområdesfullmäktige förväntas fatta följande typ av beslut som främjar idrotten

Samtidigt som främjandet av idrott förblir kommunernas ansvar, påverkar idrotten också finansieringen av välfärdsområdena – och viktigast av allt, det påverkar välbefinnandet hos människorna i området. Därför upphörde inte det påverkansarbete Studerandenas Idrottsförbund och andra aktörer inom idrottssektorn idkar i och med välfärdsområdesvalet.

Nämnden och strategin ska främja idrotten

Välfärdsområdesfullmäktige fattar redan på sina första möten stora beslut vad gäller idrotten. De antar en förvaltningsstadga som definierar förvaltningen och välfärdsområdets övriga institutioner – inklusive en nämnd vars ansvar bland annat omfattar främjandet av idrotten.

Olympiska kommittén har föreslagit att en välfärds- och hälsofrämjande nämnd som också främjar idrotten inrättas i samtliga områden. En sådan nämnd och de tjänstemän som stödjer dess verksamhet skulle utgöra utmärkta länkar mellan välfärdsområdet och de kommunala idrottstjänsterna.

Välfärdsområdesfullmäktige godkänner utöver förvaltningsreglerna välfärdsområdets strategi och välfärdsplan. Det gemensamma målet för OLL och hela idrottssektorn är tydligt: välfärdsområdesfullmäktige ska dokumentera idrotten som förebyggande hälsovård i dessa handlingar. Som vår ordförande Essi Lumme nyligen poängterade, behöver dokumentationen inte vara komplicerad.

Partierna förband sig att utveckla servicekedjor

På dokumentnivå erkänner partierna vikten av idrott för upprätthållandet av hälsa och vid behandling av sjukdom. Detta nämns i den idrottspolitiska redogörelse som den förra regeringen utarbetade, och vars förslag riksdagspartierna enades om. I redogörelsen förutspåddes också att social- och hälsovårdstjänsterna överförs till välfärdsområdena, som vid tidpunkten för planerna fortfarande kallades landskap.

Riktlinjerna i den idrottspolitiska redogörelsen är som tagna ur OLL:s valprogram inför välfärdsområdesvalet. Där fastställs följande: "motion och idrott bör också ingå i hälso- och sjukvårdsutbudet i alla landskap". Kunderna ska vid behov ”aktivt hänvisas till motionsrådgivning” och ”kommunernas och organisationernas tillgängliga motionsstjänster”. Det låter utmärkt!

I våra egna valteman i välfärdsområdesvalet betonade vi vikten av sömlösa servicekedjor. Det innebär att när en läkare inom ett välfärdsområde hänvisar en invånare till att testa en lämplig motionsform kan en invånare som studerar vid en högskola hänvisas till den egna högskolans motions- och idrottstjänster. Med servicekedjor avses när en elev av SHVS får en remiss till specialsjukvård, när samarbetet mellan SHVS och välfärdsområdet fungerar och när elevens vård fortsätter utan avbrott och ytterligare justeringar.

Vi förlitar oss på att partierna tar hand om dessa ärenden, eftersom den idrottspolitiska redovisning de har godkänt förutsätter att man ska: "säkerställa en sömlös servicekedja inom motionsrådgivningen mellan kommunen, landskapen och olika tjänsteproducenter." Även i den nuvarande regeringens program förbinder man sig till de åtgärder som presenteras i redogörelsen.

Hos OLL följer vi utvecklingen av våra mål inom välfärdsområdena och välfärdsområdesfullmäktige.

Niko Peltokangas