Hur tog Putin över studerandeidrotten?

Publicerat: Kategori: Blogg Taggar:

På 2010-talet övergick makten i FISU, takorganisationen för studerandeidrotten, helt i Putins händer. Hur blev det så här? Sakkunnig inom evenemang och utbildning Markku Rantahalvari svarar på frågan i vår blogg.

I början av 2000-talet var takorganisationen för studentidrott FISU (på franska: Fédération Internationale du Sport universitaire) politiskt jämlik: inget land hade mer makt än de andra i organisationen. På 2010-talet förändrades situationen och Vladimir Putin tog ett stadigt grepp om FISU. Hur blev det så här?


Den som organiserar universiaden får inflytande


Ryssland beslutade att ta makten inom studerandeidrotten senast åren 2004–2005, när landet lämnade in sin ansökan om att bli utsedd till arrangör av sommaruniversiaden 2011. Samtidigt började landet också aktivt arbeta för att få ordna vinter-OS 2014 i Sotji. Ryssland beviljades inte sommaruniversiaden 2011, men utsågs däremot till arrangör av tävlingarna år 2013.

Universiaderna, som är de olympiska spelen för studerande, är bland de största idrottsevenemangen i världen räknat med antalet idrottare, även om publikmängderna inte är i samma storleksklass. Ryssland har aktivt ansökt om att bli utsedd till arrangör av dessa tävlingar, och landet har också lagt ner enorma summor pengar på dem. Ryssland gör dock inte detta av ren godhet.

Sommaruniversiaden i Kazan 2013 kostade fyra miljarder euro, vinteruniversiaden i Krasnojarsk 2019 en miljard, och den preliminära budgeten för sommaruniversiaden i Jekaterinburg 2023 är sex miljarder euro. Tävlingarna i Jekaterinburg ställdes in på grund av kriget i Ukraina.

För att förstå hur stora budgetarna för de studerandeidrottstävlingar som Ryssland ordnat egentligen är, kan vi jämföra dem med budgetarna för de olympiska spelen. Till exempel vinter-OS i Torino 2006 kostade mindre än 600 miljoner euro, medan sommar-OS i Rio de Janeiro kostade 11 miljarder euro. De olympiska spelen ger dock kompensation för en del av kostnaderna, eller i bästa fall för alla kostnader, genom turismen, arbetsplatserna och tv-rättigheterna. Detta händer inte på universiaderna.

Genom att ordna universiaderna fick Ryssland inflytande i FISU och förmåga att tysta ned kritiker.


Tidigare har universiaderna erbjudit en stat möjlighet att visa för Internationella olympiska kommittén (IOK) att staten också har förmåga att ordna de olympiska spelen. Ryssland hade beviljats vinter-OS i Sotji före universiaden i Kazan, och därför hade organiseringen av denna universiad ingen inverkan på detta beslut. Genom att ordna universiaderna fick Ryssland dock inflytande i FISU och förmåga att tysta ned kritiker.

Ryssland har också varit en entusiastisk arrangör av VM-tävlingar för studerande, särskilt i situationer i vilka man inte lyckats hitta en annan arrangör för tävlingarna. Det är svårt att kritisera en frälsande ängel.


FISU-ordföranden är Putins betrodda man

Oleg Matytsin valdes till ordförande för FISU 2019–2023 för den andra mandatperioden i rad. Efter att Ryssland tilldelats sanktioner för landets nationella dopingprogram har Matytsin inte fungerat som ordförande. Sanktionerna infördes våren 2021 och går ut i slutet av detta år. I teorin skulle Matytsin kunna sitta som ordförande till slutet av sin mandatperiod, men i praktiken borde kriget i Ukraina förhindra det – med betoning på ordet borde.

Att Putins betrodda man på ordförandeposten nu också åtnjuter internationell prestige som Rysslands idrottsminister gör Rysslands ställning i FISU ännu starkare.

Matytsins roll på den ledande posten inom den internationella studerandeidrotten blir ännu mer intressant när man tänker på att han varit Rysslands idrottsminister sedan år 2020. Det skulle ha varit naturligt för honom att stiga åt sidan som ordförande efter att han utnämnts till den höga posten som rysk idrottsminister, men så blev det inte. Att Putins betrodda man på ordförandeposten nu också åtnjuter internationell prestige som Rysslands idrottsminister gör Rysslands ställning i FISU ännu starkare.

Putin har varit flitig

Stormaktsledare har i allmänhet inte plats i sina kalendrar för studerandeidrott. Vladimir Putin är ett undantag. Putin agerar som universiadernas beskyddare, inviger tävlingarna och besöker idrottsarenorna på ort och ställe för att dela ut medaljer. Dessutom besöker han tävlingsorterna personligen före tävlingarna för att inspektera hur förberedelserna framskrider och för offentliga videosamtal med organisatörerna för att ge anvisningar om arrangemangen.

Det är också viktigt att få ansedda gäster från hela världen till tävlingarna. Rene Fasel, ordföranden för internationella ishockeyförbundet IIHF, är en av de högt uppsatta idrottsledarna som besökt tävlingarna som Vladimir Putins gäster.

För att befästa Matytsins makt höll Putin ett hälsningstal vid FISU:s förbundsmöte 2019, då Matytsin omvaldes till ordförande för sin andra mandatperioden. År 2014 bjöd Putin in Matytsins föregångare, Claude-Louis Gallie, till ett möte och tilldelade honom Vänskapens orden. FISU:s generalsekreterare Eric Saintrond fick samma utmärkelse hösten 2021. Någon liknande uppskattning och uppmärksamhet har tidigare inte upplevts inom studerandeidrotten.

Du får en styrelse som du vill ha, när du väljer den själv


FISU:s styrelse har 15 ledamöter och ett presidium. I det senaste valet 2019 hade Rysslands makt vuxit till den grad att landet hade möjlighet att påverka valet av samtliga förtroendevalda i FISU.

Det finns ett utbrett intresse till exempel för de ledande posterna och verksamheten inom Internationella olympiska kommittén, vilket skapar balans. Inom studerandeidrotten är balansen däremot inte lika stark, eftersom USA och de övriga västländernas intresse för studerandeidrotten och vilja att satsa på politiken på denna sektor är mindre.

Den av Ryssland ledda koalitionen kunde stoppa valet av kandidater som betraktades som icke önskvärda. Det är lättare att uppnå ett sådant läge inom studerandeidrotten än inom den allmänna idrotten, eftersom de olika staternas intresse för studerandeidrotten varierar. Det finns ett utbrett intresse till exempel för de ledande posterna och verksamheten inom Internationella olympiska kommittén, vilket skapar balans. Inom studerandeidrotten är balansen däremot inte lika stark, eftersom USA och de övriga västländernas intresse för studerandeidrotten och vilja att satsa på politiken på denna sektor är mindre.

Åtgärderna för att påverka styrelsen syns också i sammansättningen FISU:s personal. Allt fler ryssar arbetar på FISU:s kontor i Lausanne. Den som vill ha full kontroll över en organisation ska handla exakt så här.

Varför lägger Putin och Ryssland ned så mycket tid och möda på studerandeidrotten? Den frågan tar vi upp i nästa inlägg.

Du kanske också är intresserad av