Tekla Hahl: Rekommendationerna för högskoleidrotten visar riktningen för intressebevakningen inom idrott och motion

Publicerat: Kategori: Blogg Taggar:

Studerandenas Idrottsförbunds intressebevakningsarbete bygger på rekommendationerna för högskoleidrotten. Rekommendationerna vägleder högskolorna när de bygger sina motions- och idrottstjänster och en sundare studiemiljö. Förbundets vice ordförande Tekla Hahl fördjupade sig i rekommendationerna i anslutning till intressebevakningsarbetet, men insåg att hon mött dem redan tidigare, på en föreläsning i yrkeshögskolan.

Rekommendationerna för högskoleidrotten publicerades första gången år 2011. Då hade högskoleidrotten under de föregående åren tagit en allt viktigare ställning i idrottskulturen i Finland. Statsmakten började följa upp hur idrottstjänsterna ordnats vid högskolorna mer ingående, då riksdagen förutsatt detta i anslutning till att lagarna om yrkeshögskolorna och universiteten reformerades.

Högskoleidrotten saknade emellertid klara ramar och mål, och det ville man råda bot på. På initiativ av Studerandenas Idrottsförbund bildades en sakkunniggrupp för högskoleidrotten. Gruppen utarbetade rekommendationer för utvecklingen, utvärderingen och uppföljningen av idrottstjänsterna vid högskolorna.

Rekommendationerna uppdaterades år 2018. En uppdatering var nödvändig, eftersom undersökningar visade att studerande sitter för mycket varje dag med tanke på deras hälsa. Dessutom handlade rekommendationerna endast om idrotts- och motionslokaler. På initiativ av Studerandenas Idrottsförbund kompletterade uppdateringsarbetsgruppen rekommendationerna för högskoleidrott. Genom de två nya punkterna fick hela högskolegemenskapen det gemensamma uppdraget att se till att studerandena rör på sig.

Jag kunde inte föreställa mig att det bakom pausgymnastiken fanns en bred samhällsrörelse för att främja motion.

Också i min egen yrkeshögskola har de nationella rekommendationerna för högskoleidrotten påverkat verksamheten under hela min studietid. Jag minns särskilt en föreläsning från mitt första studieår, då all undervisning i praktiken var närundervisning. Vi satt bredvid varandra på bänkraderna i auditoriet med en kaffekopp i handen och en bärbar dator i famnen, när lektorn bestämde att det var dags för pausgymnastik. Att ta pauser i studierna och att röra på mig regelbundet var främmande för mig, och till en början kändes det jobbigt. I grundskolan skulle vi uttryckligen sitta på våra platser, och vi fick beröm när vi gjorde det. Jag kunde inte föreställa mig att det bakom pausgymnastiken fanns en bred samhällsrörelse för att främja motion.

Den andra av de nya rekommendationerna uppmuntrar att införa mer rörelse i högskolemiljön. Målet är att skapa en lär- och studiemiljö som stödjer och främjar fysisk aktivitet i högskolorna. Det ska vara tillåtet att röra på sig, och studerande ska också uppmuntras att röra på sig under studierna, både på eget initiativ eller på lärarens förslag. Vi borde inte avstå från regelbundna pauser för att spara tid. Vi får och kan inte tvinga någon att röra på sig, men vi måste ge en möjlighet till det. Olägenheterna med för mycket sittande varje dag kan inte kompenseras genom att öka motionen. Därför är de två rekommendationerna – att minska det dagliga sittandet och öka möjligheterna att röra sig i högskolemiljön – tillsammans effektiva åtgärder som stödjer studerandenas helhetsmässiga välmående.

Ett centralt element inom det intressebevakningsarbete som Studerandenas Idrottsförbund gör är Högskolan i rörelse-verksamheten, som bygger på rekommendationerna för högskoleidrott. Högskolan i rörelse-verksamheten inleddes år 2020 och högskolegemenskaperna i hela landet genomför den i samarbete. Studerandenas Idrottsförbund producerar material och ger utbildning om rekommendationerna för högskoleidrott och om motionens och vardagsaktiviteternas betydelse för studerande.

Just nu utarbetar vi ett Högskola i rörelse-resultatkort som är avsett för högskolegemenskaperna, dvs. för studerande- och studentkårer, aktörer inom högskoleidrotten och högskolornas personal. Resultatkortet är ett nytt verktyg som aktörer i högskolorna kan använda för att följa upp hur rekommendationerna för högskoleidrotten genomförs och utveckla din egen högskola i rörelse.

Tekla Hahl

Du kanske också är intresserad av

  • I Opiskelijaliike-podcastens pilotavsnitt funderar man på den riksomfattande intressebevakningens framtid

    Publicerat:

    Det här är podcasten Opiskelijaliike, där vi undersöker högskoleidrottens framtid! I pilotavsnittet fick vi besök av Siiri Turunen från Studentkåren vid Åbo universitet (TYY) och intervjuade finska badmintonförbundets ordförande Tytti Saarinen.

    Läs mer om artikeln: I Opiskelijaliike-podcastens pilotavsnitt funderar man på den riksomfattande intressebevakningens framtid

  • OLL: Liikunnasta leikkaaminen tarkoittaa tulevaisuuden työkyvystä leikkaamista

    Publicerat:

    Opiskelijoiden ja nuorten koronan kurittama hyvinvointi kaipaa lisää rahaa eikä leikkauksia. Opiskelijoiden Liikuntaliitto (OLL) pitää anteeksiantamattomana valtion budjettiin suunniteltuja liikunta-, nuoriso- ja kulttuurialojen leikkauksia.

    Läs mer om artikeln: OLL: Liikunnasta leikkaaminen tarkoittaa tulevaisuuden työkyvystä leikkaamista

  • Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp

    Publicerat:

    Det talas mycket om barn och ungdomars motion och jämlika möjligheter till hobbyer. Hur vissa sporter är dyra att utöva, men att motion är viktigt för utvecklingen, sociala relationer och till och med hälsan. När vi har fixat deras saker så gott det går, hoppar vi ett antal årtionden framåt och tar itu med de äldres motionsmöjligheter. Det är sant att motion är en viktig faktor i att stödja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Vi måste se till att de har en möjlighet att träna på gym tryggt, att det finns motionsspår i deras närhet och att stadens idrottstjänster ordnar guidade pensionärsgrupper.

    Läs mer om artikeln: Liisa Reinola: Högskolestuderande – en lätt bortglömd användargrupp