En järnranson motionsinformation i högskoleledningens webbinarium

Ett trettiotal representanter för högskolornas ledning deltog i webbinariet den 6 februari, där man gick igenom sambanden mellan motion och studieförmåga samt det aktuella utvecklingsarbetet kring en fysiskt aktiv och idrottande högskola.

Sirkku Linna, överdirektör för avdelningen för högskole- och vetenskapspolitik vid undervisnings- och kulturministeriet, inledde med en genomgång av de nationella medel som för närvarande används för att främja högskolemotionen.

Ett sätt är genom strategisk finansiering som avtalas med högskolorna. Linna berättade att ministeriet har fört diskussioner med högskolorna om gemenskap, välbefinnande och motion samt velat få in skrivningar i avtalen om utveckling av arbets- och studievälbefinnande. De överenskomna åtgärderna har koppling till målet för utbildningsnivån, enligt vilket minst 50 procent av unga vuxna ska ha en högskoleexamen.

Studerandena har ökat sin fysiska aktivitet, men stillasittandet är fortfarande omfattande, konstaterade överdirektören. Hon betonade också det arbete som Studerandenas Idrottsförbund och Studier i rörelse gör för att främja en kultur av fysisk aktivitet och minska studerandenas stillasittande.

Linna berömde också Olympiska kommitténs arbete med att utveckla elitidrottsvänliga högskolor, eftersom unga människor inte ska behöva välja mellan en idrottskarriär och studier. Hon påpekade att flexibla studiemöjligheter är viktiga för alla studerande.

De tre stegen för motion och lärande

Minna Huotilainen, hjärnforskare och professor i pedagogik, inledde sin presentation med forskningskunskap om sambandet mellan motion och lärande. I flera studier har man sett att 5–30 minuter långa motionsstunder har en positiv effekt på inlärningen efter motionen. Redan ett par minuters motion strax före ett kognitivt test kan förbättra testprestationen.

Huotilainen skisserade de tre stegen för motion och lärande, som kan användas för att bedöma utvecklingsstadiet för fysisk aktivitet i lärandet. Det aktiva avbrottet i inlärningen är modellens grundläggande del, det vill säga det lägsta steget.

På mellannivån begränsas inte bara stillasittandet med pauser, utan rörelse blir en del av studierna, till exempel genom olika arbetsställningar och möbler som möjliggör aktivt arbete. På den mest avancerade nivån är studierna utformade så att kroppen och rörelsen används som verktyg för lärande.

Modellen utmanar till att fundera på vilka lösningar som kunde göras på den egna högskolan för att integrera rörelse först i undervisningsarrangemangen och sedan även som en del av själva lärandet. Dessutom kan upptäckten av en motionsinriktad livsstil stödjas utanför studierna. Utöver idrottstjänster och motionsförsök kan högskolan till exempel underlätta cykling till studierna genom bra cykelförvaring och möjligheter att duscha.

Experter inom motion och idrott till stöd för högskolorna

Experter från Olympiska kommittén och OLL gav åhörarna aktuella översikter över processerna kring högskolemotion och studerandeidrott, där högskolorna kan utveckla sin egen verksamhet.

Jukka Tirri, specialsakkunnig inom studerandeidrott, berättade om kvalitetsmärkningen för elitidrottsvänliga högskolor och hur nätverksarbetet framskrider. Hittills har 14 högskolor fått kvalitetsmärkningen.

Tirri berättade att utvecklingen av en elitidrottsvänlig högskola skapar individuella och flexibla lösningar som gynnar alla studerande. Revisionsprocessen för att erhålla kvalitetsmärkningen har bidragit till att öka medvetenheten i högskolorna om betydelsen av idrottarnas dubbla karriär och har ofta lett till konkreta utvecklingsåtgärder redan under processen.

Slutligen presenterade Niko Peltokangas, kommunikationschef för OLL, resurser som högskolorna kan använda i utvecklingen av en fysiskt aktiv och idrottande högskola. Förbundet producerar information för sina medlemmar för att utveckla högskolemotionen och studerandeidrotten, erbjuder sakkunnigstöd i det vardagliga utvecklingsarbetet och bedriver nationellt påverkansarbete för att förbättra motionsförhållandena.

OLL samlar för närvarande in information bland annat om användningen av strategifinansiering i högskolorna samt om metoder för att stödja studerandeidrottarnas deltagande i tävlingar. Förbundet förbereder sig också för riksdagsvalet 2027 genom att påverka partiernas valprogram.