Testade metoder för minskat sittande under föreläsningar

I september förberedde jag ett öppningsanförande för Dags att ta en paus?!-kampanjens diskussionstillfälle och letade efter exempel på metoder för att minska sittandet under föreläsningar. Till min glädje upptäckte jag att jag har stött på fina metoder i mina egna studier vid ett finländskt universitet.

Här kommer tre sätt att ta pauser från sittandet under en traditionell 90-minuters föreläsning!

1. Språkstudier och pausgymnastik: Under en kurs i latin lärde vi oss siffror i takt med pausgymnastik som leddes av läraren.
2. Sträcka på benen för att markera närvaro: Under en föreläsningskurs höll läraren en paus halvvägs genom föreläsningen då vi gick fram och antecknade vår närvaro.
3. Lov att röra på sig: En gästföreläsare uppmuntrade oss på sin första föreläsningsslide att fritt ta pauser från sittandet under föreläsningen.

Pauser bryter mot normer

Vad avslöjar de här enkla exemplen från verkliga livet om att ta pauser från sittandet? Jag hittade sex nyckelfaktorer.

Jag är ganska säker att det bakom dem alla ligger någon slags utbildning. Under de senaste åren har lärare utbildats i olika projekt och erbjudits material som stöd för att ta pauser.

Varje exempel har krävt planering på förhand. Det förutsätter också att läraren har tillgång till de resurser hen behöver: tid, kompetens och kunskap om pausmetoder. Dessutom måste hen beakta föreläsningens fysiska förhållanden. Pauser ser olika ut i ett auditorium med långa bänkrader än i ett utrymme med höjbara bord och gymnastikbollar.

De svåraste kraven gäller den emotionella sidan. Att leda pausgymnastik kräver att man övervinner skammen och täcks. Minskat sittande innebär att bryta mot normer, eftersom människan traditionellt har gjort sitt allt för bekvämligheten – alltså för att undvika fysisk ansträngning.

Exemplen visar också väl hur viktigt det är att läraren hittar ett sätt att ta pauser som passar hen bäst. Det bästa vore om studerandena också till slut hittade naturliga sätt att ta hand om sin studie- och arbetsförmåga.

Vad kan studerande göra?

Utredningar visar att studerandena förväntar sig att högskolan och läraren ska erbjuda anvisningar och tillfällen att minska på sittandet. Aktiva studerande kräver förstås själva pauser såväl under föreläsningar som i högskolans arbetsgrupper och organ där studerandena har representanter.

Direkt respons har också betydelse. När jag grävde i minnet efter mina erfarenheter av att ta pauser från sittandet under föreläsningar tog jag också en titt i min studieinbox. Där hittade jag ett meddelande som jag skickat till min latinlärare efter den första kursen där jag föreslog att man kunde lägga till en paus i föreläsningsstrukturen.

Jag har ännu inte vågat föreslå en paus mitt under en föreläsning, men det gick ju bra via e-post också. Det var fint att inse att läraren hade tagit till sig mitt förslag och kombinerat pausgymnastik med undervisningen på ett naturligt sätt.