Högskoleidrottens tillstånd 2025

Sedan 2011 har högskolornas idrottstjänster utvecklats med stöd av riksomfattande rekommendationer som utarbetats under OLL:s ledning. År 2018 kompletterades rekommendationerna med mål som gäller hela högskolegemenskapen.

I samband med att rekommendationerna förnyades ställdes det också upp en vision med sikte på 2025. Man ville att alla högskolor skulle ha en studiemiljö och verksamhetskultur som stöder fysisk aktivitet i vardagen. I visionen innebar detta både högklassiga idrottstjänster och att minska för mycket stillasittande. Dessutom ville man att högskoleidrotten skulle vara en viktig del av arbetet med att främja unga vuxnas fysiska aktivitet i Finland.

Hur ser då högskoleidrottens tillstånd ut 2025?

OLL:s sakkunnig inom högskoleidrott Anni Liina Ikonen och specialsakkunnig inom högskoleidrott Jussi Ansala har presenterat situationen som utvecklas konstant ett par gånger under våren: först under seminariet Liikkuva ja oppiva yhteisö i Jyväskylä i april, och sedan under nätverksträffen för idrottsansvariga och idrottsväsenden i Lahtis i maj. Följande observationer är tagna från dessa presentationer.

Idrottstjänsterna växer snabbare än kulturen förändras

För tillfället mäts förverkligandet av rekommendationerna för högskoleidrotten med hjälp av det elektroniska Högskolan i rörelse-resultatkortet som OLL utvecklat. Under mätningarna 2013 och 2018 användes objektiv bedömning till exempel av hur många lokaler och kvadratmeter idrottstjänsterna har till sitt förfogande. I resultatkortet som togs i bruk i 2022 bedömer högskolornas representanter förverkligandet på ett mer subjektivt sätt, men i större detalj än tidigare. Därför ska man förhålla sig med reservation till jämförelsen som beskrivs av staplarna i figur 1, men den ger ändå en trovärdig bild av riktningen på de stora förändringarna.

Stapeldiagrammet över hur rekommendationerna förverkligats verkar inte som helhet ha utvecklats i bättre eller sämre riktning, utan utvecklingen är rekommendationsspecifik. En positiv sak är ökningen i antalet användare, vilket går sida vid sida med det ökade utbudet av idrottsgrenar. Det här är resultatet av ett uthålligt arbete som gjorts av högskolorna och i synnerhet deras idrottspersonal.

Antalet anställda verkar ändå inte ha ökat i samma takt. Enligt rekommendationerna borde högskoleidrotten ha en heltidsanställd per 5 000 studerande. Mätningsresultatet kan dock påverkas av att resultatkortet granskas på ett mångsidigare sätt. Medan man tidigare endast mätte antalet anställda inom de traditionella idrottstjänsterna fäster man nu också uppmärksamhet vid den yrkesövergripande samordningen av motionsfrämjande och pauser från stillasittande.

Vad gäller minskat sittande och ökad fysisk aktivitet i hela högskolemiljön (figur 2) kan man förvänta sig bättre resultat i den närmaste framtiden, bara utvecklingsprojekten verkligen börjar visa resultat. I projekten som regeringens Finland i rörelse-program finansierar utvecklar högskolorna som bäst stora och små åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten på campus, under föreläsningar och överallt i studievardagen. Minskat stillasittande innebär en förändring i verksamhetskulturen, och för att lyckas kräver den att lokaler utvecklas samt att hela gemenskapen inkluderas och engageras i åtgärder som motsvarar den önskade kulturen.

Det har gått framåt även inom högskoleidrotten

Som sammanfattning kan man konstatera att när man slår samman uppgifterna om förverkligandet av rekommendationerna för högskoleidrotten med forskningsdata om studerandenas fysiska aktivitet och stillasittande* kan man se ett samband mellan dem: andelen studerande som rör på sig tillräckligt (55 %) har ökat samtidigt som idrottstjänsternas utbud av grenar har ökat. Rekommendationen för minskat sittande förverkligas däremot inte lika väl, och det har inte skett en nämnvärd förändring i mängden sittande (10,5 h/dag).

Visionen för högskoleidrotten kommer inte att uppnås i finländska högskolor ännu 2025, men vi har gått framåt, som inom den finländska fotbollen i början av 2000-talet. Arbetet pågår och utvecklas både inom de traditionella idrottstjänsterna och inom ökningen av fysisk aktivitet inom hela högskolemiljön. Samtidigt förbättras också studerandeidrottens möjligheter till exempel genom Olympiska kommitténs kvalitetsmärke för högskolor med positiv inställning till elitidrottare.

Enligt visionen är högskoleidrotten en viktig del av arbetet med att främja unga vuxnas idrottskultur och fysiska aktivitet. Den juridiska grunden har gjutits i motiveringarna till universitetslagen och yrkeshögskolornas koncessioner. Dessutom har OLL och högskolorna en viktigt ställning till exempel i att föra in Studier i rörelse-verksamheten i studerandenas vardag.

Det senaste beviset på att högskoleidrotten har en central ställning är strategifinansieringen som riktas till att främja välbefinnande och fysisk aktivitet och som undervisnings- och kulturministeriet har kommit överens om med alla universitet och yrkeshögskolor för 2025–2028.

*Studerandenas fysiska aktivitet och stillasittande belyses av Hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (THL 2024). OLL:s före detta vice ordförande Marika Uusi-Illikainen skrev om undersökningens resultat i januari.