Högskoleidrott i Europeiska unionen

OLL:s idrottspolitiska policydokument betonar hälso- och fritidsidrottens roller som den viktigaste delen av högskoleidrottstjänster. Enligt policydokumentet bör EU fortsätta att stödja samarbetet mellan högskolornas idrottsväsen samt deras nätverksverksamhet.

OLL är medlem i det europeiska studentidrottsförbundet EUSA (European University Sports Association), som också har en representant utsedd av OLL i studentkommittén. Därtill är förbundet medlem i det internationella studentidrottsförbundet FISU (International University Sports Federation) som har sitt säte i Schweiz och som också har en finländsk representant i sin studentkommitté. OLL är också en del av det europeiska nätverket för högskolornas idrottsväsenden ENAS (European Network of Academic Sport Services). Förbundet har också deltagit i den Europeiska idrottsveckan som Erasmus+-programmets partner, senast 2023.

Idrottspolitik i Europeiska unionen

Europeiska unionen främjar EU-medborgarnas lika möjligheter att delta i idrottsverksamhet och stödjer idrottsorganisationer. EU erbjuder möjligheter till samarbete mellan idrottsaktörer över nationsgränserna. Detta möjliggör till exempel högskolornas idrottstjänsters nätverkande med sina systerorganisationer, samt utvecklingen av deras egna verksamhet.

EU har så kallad stödjande befogenhet, vilket innebär att den kan stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder inom motion och idrott. Europeiska kommissionen antog år 2007 en vitbok om idrott, vilket var EU:s första politiska initiativ angående idrotten. I vitboken behandlas flera mål, såsom betoningen av sportens samhälleliga roll, främjandet av folkhälsan genom motion, stöd till frivilligverksamhet, utvidgning av idrottens ekonomiska dimension och spelarnas fria rörlighet, bekämpning av doping, mutbrott och penningtvätt samt övervakning av medierättigheter.

Både idrottens centrala roll för att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa och de omfattande hälsoproblem som orsakas av brist på fysisk aktivitet har identifierats inom Europeiska unionen, till exempel i Europeiska unionens råds slutsatser beträffande livslångt lärande genom motion år 2021. I slutsatserna betonas vikten av regelbunden och tillräcklig motion för ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling. Kostnaderna för brist på fysisk aktivitet i Europa uppskattades år 2015 till 80 miljarder euro per år.

En arbetsplan för EU:s idrottssektor har utarbetats, vilken är en av de viktigaste dokumenten för idrottspolitiken. Arbetsplanen för åren 2021–2024 har tre fokusområden – att skydda idrottens integritet och värden, att främja de socioekonomiska och miljörelaterade aspekterna av idrotten samt att främja häslofrämjande idrott och fysisk aktivitet – där särskild vikt bör läggas på det sista området för att minska bristen på fysisk aktivitet under den kommande mandatperioden. Den nya arbetsplanen förväntas godkännas redan under Belgiens ordförandeskap under första halvåret 2024. På agendan för ordförandeskapet ingår också diskussioner om den oorganiserade idrottens och gratisidrottens roll i den europeiska idrottsmodellen.

Under parlamentet finns ett utskott för kultur och utbildning (CULT), vars uppgifter inkluderar att utveckla EU:s idrottsstrategi parallellt med kultur-, ungdoms- och utbildningspolitiken. Utskottet ansvarar också för Erasmus+-programmet.

EU-finansiering för idrott

Europeiska unionen stöder motions- och idrottsprojekt genom olika finansieringskanaler. Idrott är en väsentlig del av Erasmus+ -programmet, EU:s handlingsprogram inom utbildning, ungdom och idrott. I det nuvarande programmet för åren 2021–2027 avsätts 1,9 procent av den totala budgeten för idrotten. De mest kända EU-finansieringarna för idrottsorganisationer och högskolor för främjande av idrott och fysisk aktivitet är Erasmus+Sport-programmet eller Erasmus+Ungdomsprogrammet. Landsbygdsprogrammets LEADER+-finansiering, Europeiska socialfonden ESR+-finansiering och Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF-finansiering kan också vara bekanta för högskolor och studerandeorganisationer.

Internationell EU-finansiering kan erhållas om projektidén överensstämmer med något av EU:s prioriterade områden inom idrotts- och sportsfären. Eu Policy Papers-dokument har en central roll i finansieringen av Erasmus+Sport samt i andra internationella EU-finansieringar som kräver internationellt samarbete.